Hoppa till innehållet
Fuel

Vätska och kost för träning i värme, hemma eller på resa

Cameron Usher · Grundare, px

· Uppdaterad · 10 min läsning

Tolv år inom tävlingsidrott, tränade sida vid sida med Australiens olympiska trupp. px är den coach han behövde efter tio coacher, alla wearables och alla protokoll.

Maskinöversättning. Den engelska versionen gäller.

Vattenflaska, salt och en banan i ett hotellfönster i gryningen, framställda för vätska och kost vid träning i värme på en jobbresa

Vätska och kost för träning i värme, i korthet

Vätska och kost för träning i värme handlar om att mäta, inte gissa. Väg dig före och efter ett pass för att lära dig din svettmängd; ståndpunkterna rekommenderar att hålla förlusterna under ungefär 2 procent av kroppsmassan, och att aldrig gå upp i vikt. Lägg till natrium vid långa eller varma pass, kolhydrater efter en timme, och ät efter lokal tid när du reser.

Klockan är sex på morgonen, redan 27 °C, och du har ett långpass att klämma in före ett flyg. Du dricker en liter vid diskbänken för att någon en gång sa åt dig att göra det, och slutar ändå med huvudvärk och en tröja du kan vrida ur. Gissandet var problemet.

Vätska och kost för träning i värme är enklare än råden kring det. Ta reda på din egen svettmängd med en våg. Ståndpunkterna sätter gränsen vid ungefär 2 procent förlorad kroppsmassa, och ingen viktökning. Kombinera vätskan med natrium vid långa eller varma pass och lägg in kolhydrater i allt som är längre än en timme. På resa gäller samma regler. Flyget spelar mindre roll än du tror. Rutinen spelar större roll.

Hur mycket vatten behöver du när du tränar i värme?

Det finns ingen enskild siffra. American College of Sports Medicines ståndpunkt om vätskeersättning anger idrottares svettmängd till 0,5 till 2,0 liter i timmen, med ett genomsnittligt natriuminnehåll i svetten på ungefär 35 mmol per liter inom ett spann från 10 till 70 (Sawka et al., 2007). En fyrfaldig spridning i vatten, och sjufaldig i salt.

Ett stort dataset håller med. Bland 1 303 idrottare låg uthållighetsidrottare i genomsnitt på 1,28 liter i timmen med en standardavvikelse på 0,57 (Barnes et al., 2019). Data kommer från ett sportdryckföretags forskningsinstitut; spridningen är poängen oavsett.

Det är också här "åtta glas om dagen" tar slut. Heinz Valtin fann ingen evidens bakom det, och var tydlig med att hans slutsats gällde stillasittande vuxna i tempererat klimat, inte hård träning i värme (Valtin, 2002). Svaret i värme är inte en större regel. Det är din egen siffra.

Hur räknar du ut din svettmängd?

Väg dig före och efter ett pass. Det är ståndpunktens metod, och förändringen i kroppsmassa är det mest exakta fältmåttet på hela kroppens svettmängd (Baker, 2017). En studie från 2026 med 23 fritidsaktiva vuxna som cyklade i värme använde vågen som referens, och en kalkylator för svettmängd underskattade deras förluster (Bandiera et al., 2026). Vågen vinner.

  1. Väg dig före passet, efter toalettbesöket, i minimalt med kläder.
  2. Träna i ungefär en timme i de förhållanden du bryr dig om. Siffran beskriver bara det vädret.
  3. Notera exakt vad du dricker. Det läggs tillbaka i uträkningen.
  4. Hoppa över toalettbesök om du kan. Uträkningen förutsätter att bara svett har lämnat kroppen.
  5. Torka av dig med handduk och väg dig igen, i samma kläder, innan du äter eller dricker.
  6. Lägg ihop det du drack med det du förlorade. Ett kilo motsvarar ungefär en liter svett. Dela förlusten med din startvikt för att få procenten.

Räkneexempel (illustrativa siffror). Du väger 72,0 kg före en löprunda på 60 minuter i 29 °C. Du dricker 0,5 liter. Efteråt väger du 71,0 kg. Du svettades alltså ungefär 1,5 liter på timmen. Det 1,0 kg du inte ersatte är 1,4 procent av din kroppsmassa, under gränsen på 2 procent. Den kostnadsfria kalkylatorn för svetthastighet gör samma uträkning.

Så läser du resultatet:

  • Under ungefär 2 procent: ditt drickande matchade passet. Behåll det.
  • Över 2 procent vid ett långt pass: drick mer nästa gång, planerat utifrån din svettmängd.
  • Tyngre efteråt än före: du drack mer än du svettades. Rätta till det här först. Konsensusutlåtandet från 2015 om träningsrelaterad hyponatremi, ett farligt fall i blodets natriumhalt, pekar ut att dricka mer än dina förluster som den enskilt viktigaste riskfaktorn (Hew-Butler et al., 2015).

Upprepa kollen när förhållandena ändras. Baker räknar upp intensitet, klimat, värmeacklimatisering, kondition, kroppssammansättning, kön och kost bland de faktorer som påverkar svettmängd och natrium. Ett test i maj beskriver inte augusti. Själva acklimatiseringen finns i vår guide till tempo och acklimatisering i värme.

Heat · the sweat rate check

One number replaces every rule

Illustrative worked example · a 60-minute run at 29°C

  1. Step 1

    Before

    Weigh yourself after the loo, in minimal clothing.

    Example: 72.0 kg

  2. Step 2

    What you drank

    Note exactly what you drink. It goes back into the sum.

    Example: 0.5 L

  3. Step 3

    After

    Towel dry and weigh again, in the same clothing, before you eat or drink.

    Example: 71.0 kg

  4. Step 4

    Lost + drank = sweat

    One kilogram is about one litre of sweat.

    Example: About 1.5 L in the hour

Read the result · body mass lost

Under about 2 per cent

Keep it

Your drinking matched the session. The worked example lands here: the 1.0 kg not replaced is 1.4 per cent.

Over 2 per cent on a long session

Drink more

Next time, planned from your sweat rate.

Heavier after than before

Drink less

You drank more than you sweated. Fix this one first.

The heat answer is not a bigger rule. It is your own number.

The method is the ACSM position stand's (Sawka et al., 2007), and body mass change is the most accurate field measure of sweat rate (Baker, 2017, Sports Medicine). The 2 per cent line is the position stand's; drinking beyond your losses is the single most important risk factor named by the 2015 hyponatraemia consensus (Hew-Butler et al., 2015). The worked example figures are illustrative, not measured, and a result only describes the conditions you tested in.Pursue Excellence™

Ska du dricka efter törst eller följa en plan?

Båda, beroende på passet. IOC:s konsensusutlåtande från 2023 om idrott i värme kallar det en pågående debatt (Racinais et al., 2023).

För törst: Goulets metaanalys av 15 studier med 122 deltagare fann att förluster på upp till ungefär 4 procent av kroppsmassan i tempolopp, det labbtest som ligger närmast tävling, inte försämrade prestationen mätbart. Tester på fast intensitet visade en kostnad på ungefär 1,9 procent (Goulet, 2013). Konsensusutlåtandet om hyponatremi kallar att dricka när du är törstig den säkraste individuella strategin.

För en plan: Kenefick går i sin översikt igenom var törsten inte räcker till, i pass längre än ungefär 90 minuter till 2 timmar, på högre intensitet, i varma förhållanden (Kenefick, 2018). Där fungerar en planerad mängd som håller dig inom ungefär 2 procent av kroppsmassan åt båda hållen. Ståndpunkten bedömer att förluster över 2 procent kan försämra den aeroba prestationen, särskilt i värme.

Så "om du är törstig är du redan uttorkad" har det bakvänt. Törst är signalen som fungerar, inte bevis på skada. Vid korta eller svala pass, följ den. Vid långa, varma pass, följ en plan från din svettkoll, inövad under träning i liknande förhållanden, som IOC rekommenderar.

Behöver du elektrolyter i varmt väder?

Vid långa pass med kraftig svettning gör natrium sig förtjänt av sin plats. Ståndpunkten säger att drycker med elektrolyter och kolhydrater kan slå enbart vatten "under vissa omständigheter", och att natrium i drycker och mellanmål efteråt påskyndar återhämtningen genom att stimulera törsten och hjälpa dig att behålla vätskan. IOC:s konsensusutlåtande bygger in natrium i planen för drickandet.

Två begränsningar. Natrium gör inte överdrickande säkert: panelen om hyponatremi slår fast att sportdrycker inte förebygger det hos personer som dricker för mycket. Och med ett natriuminnehåll i svetten som varierar sjufaldigt finns ingen universell mängd. Varken px eller det här inlägget kommer att ge dig en dos. Salt mat till måltiderna och en natriumdryck under de längsta, varmaste dagarna är de drag som har stöd i evidensen; en personlig siffra är ett jobb för en idrottsdietist.

Vad ska du äta och dricka före, under och efter ett varmt pass?

Värme förändrar bränsleblandningen. Hos nio tränade cyklister som cyklade 90 minuter i 35 °C och i 16 °C var förbrukningen av muskelglykogen under de sista 30 minuterna 25 procent högre i värmen, och mindre av de kolhydrater de drack användes (Jentjens et al., 2002). I värme betyder det mer, inte mindre, att komma till passet välnärd.

Kyla hjälper, med ett förbehåll. Hos 10 män förlängde isslush före löpning i värme tiden till utmattning till 50,2 minuter mot 40,7 med kallt vatten (Siegel et al., 2010). Under träning minskar kalla drycker svettningen en kort stund, vilket tar ut den extra nedkylningen om inte luften är varm, fuktig och stilla (Morris och Jay, 2018). Svala drycker på 10 till 15 °C får människor att dricka mer, noterar IOC:s konsensusutlåtande. Kallt före, svalt och gott under.

Varmt passVätskaMatVarför
FöreDrick normalt under dagen; en kall dryck eller isslush innan du börjarDin vanliga kolhydratbaserade måltid några timmar innanBörja påfylld; värme gör av med mer lagrade kolhydrater
Under, kortare än en timmeDrick efter törstOftast ingentingTörsten räcker för kortare pass (Kenefick, 2018)
Under, längre än en timme eller varmt och hårtEn planerad mängd utifrån din svettkoll, med natrium, hållen svalKolhydrater; IOC:s konsensusutlåtande anger 30 till 60 g i timmen för träning längre än en timme, i utspädd formTörsten kan ligga för lågt vid långa, varma pass (Kenefick, 2018)
EfterErsätt under de följande timmarna; ståndpunktens siffra för snabb återhämtning är ungefär 1,5 liter per förlorat kgEn vanlig måltid med kolhydrater, protein och saltNatrium hjälper dig att behålla det du dricker

Ta Priya som exempel: ett löppass på två timmar under en värmebölja, åtta veckor före hennes maraton. Det första långpasset får svettkollen; det andra en plan byggd på den. Om hon flyttar det till gryningen följer vad du ska äta före ett tidigt pass med.

En varm vecka är en indata i en kostplan för träning byggd kring din faktiska belastning.

En glasflaska med vatten i ett hotellfönster ovanför staden, med en tallrik och en servett bredvid.

Hur får du i dig vätska och äter bra när du reser i jobbet?

Börja med en myt. Brittiska Civil Aviation Authority anger luftfuktigheten i kabinen till 10 till 20 procent och slår fast att den inte orsakar uttorkning: den extra vattenförlusten under ett flyg på åtta timmar är ungefär 150 ml. Den torra luften torkar ut munnen, vilket känns som törst. En översikt från 2020 fann få studier på resande idrottare och ingen verklig evidens för hur mycket uttorkning under flyg påverkar prestationen (Zubac et al., 2020). Omstritt, och tunt.

Det som torkar ut en resenär är rutinen. Drycker som hoppas över för att slippa gå ut i mittgången. En dag i luftkonditionering, sedan en löprunda i 35 °C. Frukost som missas för ett tidigt möte.

  • Drick normalt, och räkna med kaffe och te. I en studie med 72 män gav kaffe och te inte mer urin än vatten över fyra timmar; mjölk behölls bättre (Maughan et al., 2016).
  • Ät efter lokal tid från första måltiden. Att flytta måltiderna fem timmar senare förskjöt blodsockerrytmen med ungefär 5,7 timmar hos 10 unga män, utan att flytta melatonin, markören för hjärnans huvudklocka (Wehrens et al., 2017). En liten labbstudie: en förnuftig knuff, inte en lösning på jetlag.
  • Välj mat som klarar resan säkert. Turistdiarré drabbar 20 till 60 procent av resenärer från höginkomstländer som besöker låginkomstområden (NaTHNaC, 2025). Mat som tillagas färsk och serveras rykande het, frukt du skalar själv, pastöriserade mejeriprodukter och förseglade drycker är säkrare. Bufféer som står framme i värmen, råa skaldjur och is där sanitära förhållanden är dåliga är mer riskabla.
  • Bygg tallriken på hotellet eller flygplatsen som hemma: ett protein, en kolhydrat, frukt eller grönsaker. Vår guide till snabba måltider som klarar en fullspäckad vecka har versionen där du sätter ihop måltiden.

Ta Tom som exempel: tre dagar med möten i Singapore, sedan nattflyg hem. Han behåller ett riktigt pass och kortar ned resten, som vår träningsplan för upptagna yrkesmänniskor rekommenderar. Efter nattflyget kollar han om han ska träna efter en kort natt, och planerar frukosten med vetskap om vad en kort natt gör med matsuget.

Vad gör px en varm dag eller på en jobbresa?

Med platsbehörighet läser px prognosen, flaggar extrem värme vid ett utomhuspass och erbjuder ett tidigare, senare eller inomhusalternativ. px har en daglig vattenriktlinje baserad på din kroppsvikt. Coachen anger den som en riktlinje, aldrig en ordination, och kommer aldrig att pressa dig att dricka förbi törsten. Vid ett långt eller varmt pass är knuffen att lägga till elektrolyter (natrium) i stället för bara vatten.

Ett plankort en varm morgon låter så här (illustrativt): "33 °C klockan 11:00, så ditt långpass har en lucka klockan 6:30 eller löpbandet. Det är fortfarande ett långt pass, så ta elektrolyter med vattnet, inte bara vatten."

På resa formar reseläget, som ställs in vid en incheckning och till och med för en kommande dag, coachningens ton och den utrustning dina pass utgår från. Flyg i din kalender når coachen som en kategori, aldrig med händelsens titel, så att du kan planera resan i samtalet. Coachen hjälper dig att äta bra ute, och om du är någonstans med fantastisk mat är rådet enkelt: ät den.

Det px inte gör: appen mäter inte din svettmängd, och varken din vattenriktlinje eller dina matmål ändras för värme eller resor. Två vägningar och den kostnadsfria kalkylatorn för svetthastighet täcker det första. Ask px täcker det andra.

Illustrativt px-plankort som flyttar ett långpass till en svalare lucka och lägger till elektrolyter för träning i varmt väder
Illustrativt px-plankort. Siffrorna som visas är simulerade.

Varm vecka eller jobbresa, planen byggs kring den. px gör allt som formar din dag till en plan för i dag, över träning, sinne och mat, byggd kring det du strävar efter. Prova px

Vanliga frågor

Hur mycket vatten ska jag dricka när jag tränar i varmt väder?

Det finns ingen enskild siffra. Svettmängden ligger mellan 0,5 och 2,0 liter i timmen (ACSM, 2007), så väg dig före och efter ett varmt pass och lägg till det du drack. Under en timme räcker oftast törsten. För längre, varmare pass siktar ståndpunkterna på att hålla förlusterna under ungefär 2 procent av kroppsmassan, och på att aldrig dricka så mycket att du väger mer efteråt.

Betyder ljus urin att jag har fått i mig tillräckligt med vätska?

Inte ensamt. Urinens färg följde kroppens vattenmängd ganska väl i en liten labbstudie (Armstrong et al., 1998), men i en studie från 2025 med 24 vuxna identifierade en enskild markör inte uttorkning på ett tillförlitligt sätt. Två eller tre tillsammans gjorde det: minskad kroppsmassa, mörkare urin, törst (Keefe et al., 2025). Se färgen som en ledtråd av tre.

Blir man uttorkad av att flyga?

Mindre än ryktet säger. Brittiska Civil Aviation Authority slår fast att en luftfuktighet i kabinen på 10 till 20 procent inte orsakar uttorkning, och anger den extra vattenförlusten under ett flyg på åtta timmar till ungefär 150 ml. Den torra luften torkar ut munnen, vilket känns som törst. Överhoppade drycker, missade måltider och att landa i värme spelar större roll. Drick efter törst, och räkna med kaffe och te.

Behöver jag elektrolyter för en timmes löpning i värme?

Det beror på din svett. Ståndpunkten säger att elektrolytdrycker hjälper "under vissa omständigheter", och långa, varma pass med kraftig svettning är dit evidensen pekar. Om din svettkoll visar en hög svettmängd är natrium med vattnet rimligt, och salt mat efteråt hjälper dig att behålla vätskan. Det kan inte göra det säkert att dricka långt förbi törsten.

Källor (19)

  1. Sawka MN, Burke LM, Eichner ER, Maughan RJ, Montain SJ, Stachenfeld NS (American College of Sports Medicine). (2007). American College of Sports Medicine position stand. Exercise and fluid replacement. Medicine and Science in Sports and Exercise, 39(2), 377 to 390. https://doi.org/10.1249/mss.0b013e31802ca597
  2. Racinais S, Hosokawa Y, Akama T, et al. (2023). IOC consensus statement on recommendations and regulations for sport events in the heat. British Journal of Sports Medicine, 57, 8 to 25. https://doi.org/10.1136/bjsports-2022-105942
  3. Baker LB. (2017). Sweating rate and sweat sodium concentration in athletes: a review of methodology and intra/interindividual variability. Sports Medicine, 47(Suppl 1), 111 to 128. https://doi.org/10.1007/s40279-017-0691-5
  4. Barnes KA, Anderson ML, Stofan JR, Dalrymple KJ, Reimel AJ, Roberts TJ, Randell RK, Ungaro CT, Baker LB. (2019). Normative data for sweating rate, sweat sodium concentration, and sweat sodium loss in athletes: an update and analysis by sport. Journal of Sports Sciences, 37(20), 2356 to 2366. https://doi.org/10.1080/02640414.2019.1633159
  5. Bandiera D, de Bardonnèche J, Margout-Jantac D, Dubois L, El Allaoui N, Rubio JSE, Aubin J-C, Racinais S, Tessitore A, Pitsiladis Y. (2026). Sweat sodium composition and sweat loss estimation through wearable sensors and predictive equations in dry and humid hot conditions. Frontiers in Physiology, 16, 1717275. https://doi.org/10.3389/fphys.2025.1717275
  6. Hew-Butler T, Rosner MH, Fowkes-Godek S, et al. (2015). Statement of the Third International Exercise-Associated Hyponatremia Consensus Development Conference, Carlsbad, California, 2015. Clinical Journal of Sport Medicine, 25(4), 303 to 320. https://doi.org/10.1097/JSM.0000000000000221
  7. Valtin H. (2002). "Drink at least eight glasses of water a day." Really? Is there scientific evidence for "8 x 8"? American Journal of Physiology: Regulatory, Integrative and Comparative Physiology, 283(5), R993 to R1004. https://doi.org/10.1152/ajpregu.00365.2002
  8. Goulet EDB. (2013). Effect of exercise-induced dehydration on endurance performance: evaluating the impact of exercise protocols on outcomes using a meta-analytic procedure. British Journal of Sports Medicine, 47(11), 679 to 686. https://doi.org/10.1136/bjsports-2012-090958
  9. Kenefick RW. (2018). Drinking strategies: planned drinking versus drinking to thirst. Sports Medicine, 48(Suppl 1), 31 to 37. https://doi.org/10.1007/s40279-017-0844-6
  10. Jentjens RLPG, Wagenmakers AJM, Jeukendrup AE. (2002). Heat stress increases muscle glycogen use but reduces the oxidation of ingested carbohydrates during exercise. Journal of Applied Physiology, 92(4), 1562 to 1572. https://doi.org/10.1152/japplphysiol.00482.2001
  11. Siegel R, Maté J, Brearley MB, Watson G, Nosaka K, Laursen PB. (2010). Ice slurry ingestion increases core temperature capacity and running time in the heat. Medicine and Science in Sports and Exercise, 42(4), 717 to 725. https://doi.org/10.1249/MSS.0b013e3181bf257a
  12. Morris NB, Jay O. (2018). Does cold water or ice slurry ingestion during exercise elicit a net body cooling effect in the heat? Sports Medicine, 48(Suppl 1), 17 to 29. https://doi.org/10.1007/s40279-017-0842-8
  13. UK Civil Aviation Authority. Physiology of flight: guidance for health professionals. https://www.caa.co.uk/air-passengers/about-your-trip/health-and-medical/guidance-for-health-professionals/physiology-of-flight/ (accessed 29 September 2026)
  14. Zubac D, Buoite Stella A, Morrison SA. (2020). Up in the air: evidence of dehydration risk and long-haul flight on athletic performance. Nutrients, 12(9), 2574. https://doi.org/10.3390/nu12092574
  15. Maughan RJ, Watson P, Cordery PA, Walsh NP, Oliver SJ, Dolci A, Rodriguez-Sanchez N, Galloway SD. (2016). A randomized trial to assess the potential of different beverages to affect hydration status: development of a beverage hydration index. American Journal of Clinical Nutrition, 103(3), 717 to 723. https://doi.org/10.3945/ajcn.115.114769
  16. Wehrens SMT, Christou S, Isherwood C, Middleton B, Gibbs MA, Archer SN, Skene DJ, Johnston JD. (2017). Meal timing regulates the human circadian system. Current Biology, 27(12), 1768 to 1775.e3. https://doi.org/10.1016/j.cub.2017.04.059
  17. National Travel Health Network and Centre (NaTHNaC). (2025). Food and water hygiene. TravelHealthPro, updated 23 October 2025. https://travelhealthpro.org.uk/factsheets/food-and-water-hygiene
  18. Armstrong LE, Soto JA, Hacker FT, Casa DJ, Kavouras SA, Maresh CM. (1998). Urinary indices during dehydration, exercise, and rehydration. International Journal of Sport Nutrition, 8(4), 345 to 355. https://doi.org/10.1123/ijsn.8.4.345
  19. Keefe MS, Luk H-Y, Rolloque J-J, Jiwan NC, Sekiguchi Y. (2025). Hydration assessment in males and females using the WUT (weight, urine color, and thirst) Venn diagram compared to blood and urinary indices. Nutrients, 17(4), 689. https://doi.org/10.3390/nu17040689

Värt att skicka vidare? Dela det.